Historia

INDUSTRIENS UTVECKLING vid Tranåskvarn
I boken om Tranås och Säbybygden av Thure Filén Gamla kvarnen och om övriga anläggningar, som funnos vid Tranåskvarnsfallet, redan innan något samhälle uppstått.
Under mitten av1800-talet och samtidigt som Löfstad växte upp,

Läs hela historien här ….

Läs Eje Fasths historiebeskrivning med bilder och kommentarer här……


Tranås Snickerifabrik 1896

1896 grundades Tranås Snickerifabrik
av B. E. Gelotte. De tidigaste arkiv-uppgifterna härrör från år 1897.
De 16  anställda,  arbetade 66 timmar per vecka för en veckolön av 13: – kr.

Från 1897 härrör också den första katalogen, vilken visar att tillverkningen redan från början omfattade skolbänkar, katedrar m. m. Skolbänk N:o 2 ”afsedd för 2:ne barn” levererades av omålad furu till ett pris av 9: – kr per st.
Förutom skolbänkar tillverkades också kyrkobänkar, kälkar och sparkstöttingar, piedestaler, soffor och byråar, gungstolar, isskåp m.m

Fabriken låg på den s. k. Smedjeholmen, en holme i Svartån omgiven av vattenfall. Där ligger nu Elverkets ställverk. Maskinverkstad och snickeri låg på holmen mitt i ån, medan ytbehandling och lager fanns i en byggnad på åns västra sida. Alla möbler måste därför fraktas trävita på vagnar över bron till lagerbyggnaden. Denna arbetskrävande och besvärliga transport fanns kvar så länge den gamla fabriken var i drift.

 

Företagsledningen satsade redan från början på tillverkning av skolmöbler. Är 1905 fanns i katalogen 6 olika skolbänksmodeller samt katedrar, kartställ, svarta tavlor m. m. Den patenterade skolbänken ”Svea”, som var försedd med rörlig sits konstruerades detta år. För övrigt omfattade tillverkningen utöver redan nämnda artiklar också det patenterade isskåpet ”Svenske”, vilket fanns kvar i produktionen långt in på 40-talet.
Under första världskriget tycks sysselsättningen ha varit relativt god och företaget hade vid slutet av kriget 35 anställda. De bästa kunde då komma upp i en dagsförtjänst av 12: – kr. Efter 1920 kom en rad besvärliga år. Detta ser man främst av prisutvecklingen. En skolbänk som 1920 kostade 32: – kr sjönk i pris till 22: – kr år 1922. Inte förrän 1941 var den bänken uppe i 32: – kr igen. År 1932 var antalet anställda 39 och omsättningen 133.000: – kr.

Krisen på 30-talet skakade Tranås Snickerifabrik likväl som många andra företag. År 1933 ombildades företaget till aktiebolag med namnet Tranås Snickerifabrik AB och aktiekapitalet blev 62.500: – kr. Tiderna var mycket svåra och 1934 kördes fabriken med inskränkt arbetstid ner till 26 timmar per vecka hela 9 månader. Försäljningssumman blev endast 136.000: – kr.

Det var många påfrestande år både för företaget och de anställda men stormen reds ut och i slutet av 30-talet kunde åter tillfreds- ställande resultat redovisas.

År 1945 är ett märkesår i Tranås Snickerifabriks historia. Från starten 1896 och till nämnda år hade fabriken ägts och drivits av släkten Gelotte, först av grundaren B. E. Gelotte, sedan av sonen Erik Gelotte, död 1931, och slutligen av dennes änka Tyra Gelotte. Disponent Efraim Samuelsson, som varit anställd vid företaget sedan 1918, inköpte 1945 aktiemajoriteten av familjen Gelotte och företaget övergick i familjen Samuelssons händer. Verksamheten bedrevs dock som tidigare i de gamla omoderna och tungarbetade lokalerna på Smedjeholmen.

Fredagen den 5 mars 1948 var en svart dag i vår historia men den dagen bildade också utgångspunkten för företagets moderna tillvaro. Vid en häftig brand, som började i fabrikens botten-våning kl. 13.05,
förintades på ett par timmar hela maskinverk- staden, torkarna och panncentralen.Någon tanke på att återuppbygga fabriken på den gamlas plats fanns inte. En ny tomt vid Kimarps gård inköptes av staden och efter ett par månader var byggnadsarbetet på den nya fabriken i full gång.

I maj 1949 invigdes den nya fabriken. Den omfattade 3700 kvm i två plan och var modem och rationell enligt den tidens norm.
Byggnaden kostade c:a 300.000: – kr vartill kom maskiner och inventarier för c:a 100.000: – kr.

De nya lokalerna möjliggjorde betydligt rationellare arbetsmetoder än tidigare och tillverkningskapaciteten steg snabbt. 1950 fanns  41 anställda, vilka producerade för 659.000: – kr. 1955 med 46 man var omsättningen 1,4 miljoner och 1960 sysselsattes 70 personer vilka åstadkom skolmöbler m. m. för 2,8 miljoner kr. På dessa 10 år fyrdubblades alltså omsättningen. Efraim Samuelsson, som var företagets chef och ägare sedan 1945, fick tyvärr inte uppleva mer än början av denna framgång. Han avled i november 1954 efter en kort tids sjukdom. Sonen Olof Samuelsson övertog då ledningen. En betydande andel i den snabba ökningen under 50-talet hade stålrörsmöblerna. Före 1955 tillverkade vi möbler enbart av trä, men detta år startades  en egen verkstad för stålunderreden till skolbord och stolar. Våra nya modeller kombinerade av massivt trä och stålrör slog snabbt igenom och övertog merparten av vår försäljningsvolym. Numera tillverkas praktiskt taget inga skolmöbler av enbart trä.

1955 bytte företaget namn och Tranås Snickerifabrik AB blev då Tranås Skolrnöbler AB, ett namn som hade direkt anknytning till det varumärke som använts i 20 år. Under 60-talet har utvecklingen varit något långsammare, men de senaste 10 åren har dock inneburit en dryg fördubbling av produktionsvärdet. De anställdas antal har under denna tid endast ökat med c:a 10 %. Produktionsökningen har givetvis även nödvändiggjort en ständig ökning av fabrikslokalerna. Huvudfabriken som var klar 1949 omfattade totalt 3700 kvm. Snart blev det nödvändigt att skaffa lagerlokaler och 1955 stod den första magasinsbyggnaden färdig. Samtidigt började vi också med stålrörsmöbler och tillverkningen av stålrörsunderreden behövde utrymmen. Magasinet byggdes till och stålrörsverkstaden flyttade in i bottenvåningen.

1958 blev en ny monteringshall klar om 600 m2 mellan gamla fabriken och magasinsbyggnaden. Vidare byggdes i slutet av 60- talet rörlager och lokaler för galvanisering. Efter detta disponerades totalt c:a 6.500 m2. 1966 påbörjades en större tillbyggnad av gamla fabriken och till sommaren 1967 kunde sammanlagt 1500 kvm tas i bruk omfattande bl. a. 300 km2 kontor, 700 km2 verkstadslokaler och 500 m2 lager. Behovet av lagerutrymmen var emellertid inte täckt med detta. På en ny tomt i kv. Traktorn byggdes 1968 en modem lagerbyggnad 40 x 50 m i ett plan utan pelare, vilket möjliggör rationell lagring till 4 meters höjd. Senare har vi köpt ytterligare en tomt i samma kvarter och där har uppförts ett plasttält om 1000 kvm också avsett för lagring. Vid gamla fabriken har också byggts en verkstad för plastbeläggning av stålrör, golvyta 600 m2. Totalt disponeras nu 11.600 m2 golvyta och har tomtområden på 50.000 m2. Det avslutade verksamhetsåret 1970 blev omsättningen  7.434.000: – kr och medelantalet anställda var 80.

Hämtat ur jubileumsskrift 100-års jubiléet 1996
Expansion har dock aldrig varit ett självändamål. Lönsamhet och trygghet för de anställda har kommit i första rummet säger nuvarande VD:n Per Samuelsson. Alla investeringar har därför skett med hjälp av eget kapital. Det ger en rörelsefrihet, som gör det möjligt att agera på ett sätt som ligger i linje med affärsidén och företagsfilosofin.

1994 är 78 medarbetare anställda och 9 av dessa har varit anställda mer än 30 år. Bengt Andersson, som varit anställd längst, är inne på sitt 40:e anställningsår. Hans bror Sven gick i pension 1994 efter 48 års anställnings- tid. Bröderna Anderssons far,  Rangvald, var anställd hos oss i 52 år. Det bör vara ett bra bevis på att vår personalpolitik, med nära personliga relationer, har varit framgångsrik. All personal är i dag väl utbildade för sina arbetsuppgifter och har i flesta fall en 2-årig yrkesutbildning som grund.

Företaget disponerar i dag totalt 15.300 m2 varav c:a 12.000 m2 är produktionslokaler. De äldsta delarna byggdes efter branden 1948 och de senast färdigställda togs i bruk 1994. Företagets princip är att behärska så stor del som möjligt av tillverkningsprocessen inom egna väggar. Det ger kontroll och säkerhet. Trätillverkningen har de äldsta anorna och av tradition bearbetas produkterna från sågat virke, till färdiga ytbehandlade trädetaljer. Den viktigaste råvaran är björk men även bok används i stor utsträckning. Metalltillverkningen startades 1955. Även om stål inte fordrar samma omsorg i behandlingen som trä, är det viktigt att ha de rätta kunskaperna för att på ett rationellt och ekonomiskt fördelaktigt sätt sköta tillverkningen från utgångsmaterial till färdig produkt. Maskinparken är modern, med bl.a. två svetsrobotar, som har mycket hög kapacitet.
I linje med företagets principer att behärska så stor del av tillverkningen som möjligt har det också investerats i en ytbehandlingslinje för pulverlackering. Sex inbyggda sprutboxar gör det möjligt att snabbt byta färg.

Kvalitet och säkerhet är kanske det starkaste säljargumentet. Varje arbetsmoment utförs med största omsorg och alla produkter kontrolleras noggrant före leverans. Kunder uppskattar också att alla möbler levereras färdigmonterade på plats.

Miljöfrågorna blir allt mer uppmärksammade. Företaget ser det som en viktig och naturlig del av arbetet att bidraga till en bättre miljö genom att minimera användningen av olämpliga material. Som exempel kan nämnas att det endast används spånplattor med så låg formaldehydhalt att de klarar den stipulerade E1-normen. Ståldetaljerna rengörs på alkalisk väg utan användning av lösningsmedel. När möblerna är färdiganvända efter 20-25 år kan allt trä användas som bränsle och stålrören skrotas och återanvändas.

Av tradition har Tranås Skolmöbler AB i första hand sett det som viktigt att produkterna har en funktion och kvalitet, som motsvarar de höga krav som ställs i skolmiljöer. Förändringar i skolmiljön, och sättet att arbeta, ställer allt högre krav på anpassning av form och funktion. Det ses som en av de viktigaste uppgifter att tillsammans med formgivare utveckla nya produkter för framtidens skola.